Ab25 vad vet vi om de nya reglerna och varför spelar de roll

?

ab25 är namnet på den kommande generationen av byggbranschens standardavtal. De ska ersätta ab 04 och abt 06 och påverkar i princip alla som arbetar med entreprenader beställare, entreprenörer, konsulter och jurister. Syftet är att skapa modernare regler som bättre stämmer med hur projekt faktiskt bedrivs idag.

Nedan går vi igenom vad som hittills är känt, vilka tydliga inriktningar som finns i remissutgåvan och vad du praktiskt behöver börja fundera på.

Ab25 i korthet riktning, mål och tidplan

Byggandets Kontraktskommitté (BKK) har i remissmaterialet beskrivit målen med ab25 och abpu 25 så här:

– främja sund konkurrens och hög produktivitet

– driva innovation, kvalitet och kostnadseffektivitet

– stärka samarbete, kommunikation och lojalitet

– ge transparenta och förutsebara regler

– vara användarvänliga och juridiskt hållbara

– ge en mer optimal riskfördelning och sänkta transaktionskostnader

Det är alltså inte fråga om små justeringar. Ambitionen är en tydligt moderniserad struktur:

– ny kapitelindelning

– mer fokus på digitala informationsmodeller

– uttryckliga regler om kommunikation, lojalitet och samverkan

– tydligare spelregler kring tidsfrågor, ändringar och störningar

Remisstiden för förslagen löper över flera månader och BKK har signalerat att det kan dröja några år innan slutversionerna är på plats. Under tiden fortsätter ab 04 och abt 06 att gälla i de flesta kontrakt.

Starkare fokus på kommunikation och lojalitet

Redan i ab 04/abt 06 finns lojalitetsplikten nämnd i förordet. Men förordet är inte en bindande avtalsklausul, utan mer en beskrivning av andan i avtalet. I ab25 tas nästa steg: lojalitet och samverkan lyfts in som egna paragrafer.

Två saker sticker ut:

– Parterna ska samverka och agera lojalt mot varandra.

– Parterna ska ha en god kommunikation, underrättelser ska vara ändamålsenligt utformade och som huvudregel besvaras.

Det här är inte bara vackra ord. När plikterna skrivs in som riktiga villkor kan de:

– åberopas som grund för avtalsbrott

– få betydelse vid tolkning av andra bestämmelser

– påverka skadeståndsfrågor exempelvis vid passivitet eller bristfälliga svar

För dig som arbetar i projekt betyder det att:

– du behöver ha ordning på underrättelserna form, innehåll och tidpunkt

– du kan oftare få krav riktade mot dig om du sitter still i båten när du borde svara

– du kan stötta egna krav på att få besked i tid genom att peka på avtalet

En enkel tumregel: i ab25 är tystnad mer riskfylld än tidigare. Att ”inte svara nu, vi tar det senare” kan få tydligare konsekvenser.

Digitala modeller från bilaga till styrande handling

En annan tydlig riktning i förslagen till ab25 är anpassningen till digitaliseringen. BKK har uttryckligen velat ta höjd för arbetssätt där BIM och andra digitala modeller är centrala.

Tre saker märks i remissutgåvorna:

1. Definitioner breddas begreppet handling omfattar inte bara papper utan också:

– digital modell

– annan digital informationsmängd

2. Digital modell som kontraktshandling modellen ska kunna:

– vara en del av kontraktshandlingarna

– få en tydlig plats i rangordningen (ofta över ritningar och beskrivningar)

– styra vid motstridiga uppgifter, med undantag för vissa måttangivelser

3. Ansvar för funktionalitet, tillgänglighet och spårbarhet:

– part som tillhandahåller modell ansvarar för att den fungerar under entreprenadtiden

– versioner och ändringar ska kunna spåras och särskiljas

– motparten ska få tillräcklig åtkomst för att fullgöra sina åtaganden

I praktiken innebär detta att:

– digitala modeller inte längre bara är ”hjälpmedel i bakgrunden”

– diskussioner om vad som gäller i en viss del av projektet i högre grad hänvisar till modellen

– fel, brister eller sena ändringar i modellen kan leda till ansvar på ett tydligare sätt än tidigare

Det ställer större krav på:

– struktur och roller i modellhanteringen

– tydliga regler i administrativa föreskrifter (vem gör vad, när och hur?)

– dokumentation av ändringar ”moln och ändrings-PDF” ersätts av versionshantering

Störningar och samlade störningskrav ab25 tar höjd

En av de mest omdiskuterade frågorna i entreprenadrätten de senaste åren är de så kallade samlade störningskraven. Det handlar om när entreprenören inte kan peka ut ett visst äta-arbete som orsaken till kostnadsökningen, utan menar att ett helt paket av störningar sammantaget har lett till merkostnader och tidsförluster.

Svensk processrätt ställer höga krav på:

– tydlighet i grunderna

– specificering av poster och orsakssamband

Det har ifrågasatts om samlade störningskrav går att föra i domstol över huvud taget. Högsta domstolen har varit nära att komma in på frågan, men har än så länge inte gett ett rakt svar.

I remissutgåvan till ab25 har bkk valt att:

– införa regler som uttryckligen nämner störningar och hur de ska hanteras

– formulera bestämmelser som möjliggör krav baserade på flera störningar i kombination

– ställa krav på dokumentation, analys och kommunikation när sådana krav förs fram

Det betyder inte att beviskraven i domstol automatiskt sänks. Men det innebär:

– att branschen får ett kontraktsmässigt språk för störningar

– att parterna vet tidigare under projektet vad som krävs för att senare kunna driva ett störningskrav

– att det blir svårare att i efterhand avfärda störningsresonemang med ”avtalet säger inget om det”

För din vardag i projekt innebär ab25 därför:

– större behov av löpande dokumentation av störningar i dagbok, mötesprotokoll, underrättelser

– större nytta av tidplaner och resursplaner som faktiskt används som styrverktyg

– ett tydligare samband mellan hur ni följer upp projektet under resans gång och era möjligheter att få ersättning i slutet

tydligare struktur men också fler villkor att hålla reda på

Förslagen i ab25 innebär en ny kapitelindelning och en ”omsydd kostym” för avtalen. BKK har också aviserat att:

– kommentarer och motiv inte längre följer med i samma häfte

– i stället ska separata motivskrifter tas fram

Några praktiska följder:

– du kommer behöva jobba mer aktivt med motiven som tolkningsstöd

– det blir ännu viktigare att i AF-delen tydligt ange avsteg och kompletteringar

– fler villkor om beteenden (samverkan, kommunikation, digital hantering) kan få reella följder om de inte följs

Ab25 ger alltså:

– bättre möjligheter att peka på motpartens skyldigheter

– men också fler krokar som motparten kan använda mot dig om du är passiv eller slarvig med formalia

Ett enkelt sätt att tänka är: avtalet kryper närmare vardagen i projektet. Sådant som tidigare uppfattats som ”sunt förnuft” blir nu formella krav.

vad du redan nu kan börja göra oavsett när ab25 träder i kraft

Även om ab25 ännu inte är färdigt går det att förbereda sig klokt. Flera av nyheterna bygger på sådant som redan gäller i praktiken, eller som följer av allmänna juridiska principer.

Här är några konkreta steg du kan ta:

1. Se över era rutiner för underrättelser

– Har ni mallar för ändringsanmälan, hinderanmälan och krav på ersättning?

– Säkerställer ni att underrättelser är tydliga och spårbara (ärende, datum, konsekvens)?

– Följer ni upp om motparten faktiskt svarar?

2. Stärk dokumentationen kring störningar

– För ni entreprenaddagbok som är konkret inte bara ”arbete pågår”?

– Kopplar ni störningar till tidplan och resursplan på ett sätt som går att visa i efterhand?

– Sparar ni mötesprotokoll och korrespondens strukturerat?

3. Ta ett helhetsgrepp om digitala modeller

– Är rollerna kring modellhantering tydliga modellansvarig, granskare, mottagare?

– Har ni interna riktlinjer för versionshantering, åtkomst och arkivering?

– stämmer de administrativa föreskrifterna överens med hur ni faktiskt jobbar med modellen?

4. Utbilda projektorganisationen i kommande huvuddrag

– Juridiken kan inte längre ligga ensam hos en kontraktsansvarig.

– Platschefer, projekteringsledare och projektledare behöver förstå konsekvenserna av tystnad, sena svar och bristande spårbarhet.

– En kort intern genomgång av remissutgåvan till ab25 kan räcka långt för att väcka rätt frågor.

varför ab25 bör tas på allvar även innan avtalen är färdiga

Många nyheter i ab25 går i samma riktning som:

– ny praxis från EU-domstolen och svenska domstolar om tydlighet och transparens

– ökade krav från offentliga beställare på dokumentation och samverkan

– branschens egen erfarenhet av hur bristande kommunikation och otydlig digital hantering skapar tvister

Att avvakta tills ”alla andra” börjat använda ab25 kan därför bli en dyr strategi. Ju tidigare du anpassar arbetssätt, mallar och utbildningar till de kommande spelreglerna, desto mindre blir trappsteget när avtalen väl införs.

Vill du fördjupa dig ytterligare i ab25, digitala modeller och hur du kan anpassa era administrativa föreskrifter och arbetssätt, finns bred och specialiserad hjälp att få hos ega.